18 maj 2016

I skuggan av en vän

Min fantastiska väninna av Elena Ferrante är boken jag haft sällskap av några dagar. Jag har lyssnat och fängslats av Elenas och Lilas gemensamma barndom i fattigkvarteren i Neapel under 50-talet. Elena fick studera på läroverket medan Lila gifte sig som 16-åring. I bokens prolog får Elena just veta att väninnan Lila försvunnit, inte minsta spår finns kvar efter henne. Det är en bok om drömmar, hopplöshet och förutbestämda öden men också om beslutsamhet och att både lysa i vännens sällskap och hamna i djup skugga. 
Min fantastiska väninna är den första i en serie av fyra böcker. Den andra, Hennes nya namn, kommer ut senare i år. Jag ska absolut läsa, eller lyssna på, den. 
För övrigt är det mesta motigt just nu. Jag stickar, repar upp, gör om, repar upp igen. Jag börjar på något annat och har inte ork att slutföra. Jag drömmer mardrömmar som jagar mig i timmar och äter fast inget smakar något. Och allt bara för att jag är så överkänslig mot stress. 
I huset vid havet har katterna egna lapptäcken. De byter med varandra ibland och just nu har Luna förstatjing på galaxy cats-täcket. Ingen stress där inte. 

2 kommentarer:

  1. Tack för boktipset,den verkar intressant boken om vänskap. Hoppas för din skull att alla motigheter försvinner och att du kan njuta och ha det bra. Kram.

    SvaraRadera
  2. Stackare! Jag lider med dig. Hoppas att du kan finna att tillvaron blir lite lugnare för dig snart. Vi behöver verkligen göra som katterna - frågan är hur?

    SvaraRadera